en familjesaga

Hur vi har tillbringat fredagkvällen? Tackar som frågar. På Ikea.

Hur många barn som bajsade på plats? Två. Men bara en läckte genom byxorna när han myste i bärselen. Honom bytte vi på i bakluckan på bilen. Och bara en fick vi byta på stående medan en städare väntade utanför dörren pga varuhuset stängt.

Hur många som gick bakom oss i tag själv-lagret? Inga, pga varuhuset stängt.

Hur många i personalen som hjälpte oss organisera plockandet av varor pga ville inte skjuta på helgen flera timmar? En.

Hur många köttbullar vi åt? Femton.

Hur mycket bollen kostade som vi mutade ett av barnen med pga ingen lek i barnhörnan pga varuhuset stängt och som personalen sedan (till allas stora lycka) fick tokleta efter pga just den bollen saknade streckkod? 79 kr.

Hur många påsar Ahlgrens bilar herrn i huset tryckte i sig för tröst i bilen hem? En. Tror vi som satt bak.

Hur många barn som tokgrät när bilen svängde in på vår gata? Två.

Hur många som kräktes innan dess? Konstigt nog: inga. I bilen alltså.

Hur många som utbytte elakheter mellan hårt sammanbitna käkar och valde att ta ut skilsmässa där och då, utan betänketid? Inga heller faktiskt. Tacksamheten för detta? Enorm. (I nöd och lust och när det är väldigt mycket bajs spritt över samma kväll, amen. Bra att ha i åtanke vid val av livspartner.)
Så all and all: en riktigt mysig familjeutflykt för alla inblandade. Och vi har nu inredning till garderoberna vi nyss installerat i sovrummet och kan alltså PACKA UPP VÅRA KLÄDER FÖR FÖRSTA GÅNGEN SEDAN FÖRSTA JUNI!!! Så värt.