nu, nu, nu!

  
2016, nu kör vi! Eller ska vi vara petiga så knuffar vi oss fram i sakta mak medan den här mammans rygg långsamt krakelerar och rödfrusna fingrar kämpar av sig ledsna vantar, mössor hamnar på marken, ståbrädor plockas fram när cykeln lessnas på och datorn – som är JÄKLIGT OTYMPLIG PLÖTSLIGT, MÅSTE HA EN NY – vill inte starta när jobbkaféet väl har nåtts. Men lite kaffe på det så.

Julen har varit fin, tackar som frågar, och är väl inte precis utvilad men i alla fall redo att sitta ensam i några timmar. Väldigt redo. Har väl aldrig varit mer redo för något, någonsin, faktiskt. Ensam. Kaffe. Pain au chocolat. Jobb. Om datorn vill vara med snart, så kanske detta kan bli riktigt bra.

Och ikväll ska jag göra något magiskt. BOKKLUBBSMIDDAG. Prata om Maj. Med en bästa vän. Ja, ni hör ju. 2016, yes yes yes!