en tanke om barnkläder

Kloka Lady Dahmer lånar Kvinnohats instagramkonto den här veckan och skriver bland annat om genusmedvetet föräldraskap. Och just detta, som hon skriver ovan, tycker jag är så himla bra och viktigt. Att klä barn könsneutralt handlar liksom inte bara om att inte begränsa dem till vissa färger eller motiv pga kön (vilket iofs är anledning nog – vem vill begränsa sitt barn överhuvudtaget? Så märkligt.) utan om att kläderna faktiskt påverkar hur barn blir bemötta av andra. Och hur de blir bemötta påverkar förstås deras självbild. En liten pojke som alltid får höra uppmuntrande utrop om hur ”tuff” eller ”stark” han är vill givetvis bli ännu tuffare och starkare för att få ännu mer uppmuntran och en flicka som alltid får beröm för att hon är söt när hon går i klänning vill så klart ha klänning jämt. Inte konstigt. Att älska klänning är naturligtvis inte en genetisk känsla hos flickor. Vår önskan att behaga och få beröm däremot, är nedärvd sedan länge. Därför klär jag hellre M ”sött”, ”charmigt” och ”gulligt” än ”tufft”, för tuff förstår han tids nog att han förväntas vara (men hoppas aldrig), men söt och charmig, snäll, gullig och fin ingår inte i pojkpaketet. Där måste vi föräldrar hjälpa omgivningen på traven lite.