en junirapport

Tadaa, ett livstecken! Eftersom vårt boende, våra närmaste framtidsplaner, vår sommar och hela våra liv känns en aning … sporadiska, just nu, finns inga rutiner för mailskrivande, bloggrapporterande eller andra datorrelaterade vanor överhuvudtaget. Kämpar för att hålla företaget och mina uppdrag vid liv i den här märkliga ”semester och mellan hem-bubblan”.
Men vi mår bra, det gör vi. Just nu på Tjörn, efter midsommar på Marstrand, och nästa vecka blir det Marstrand igen. Och vi är lediga, alla tre, till SEPTEMBER. Galenskaper.
En bra grej med det (av ca tusen) är att vi nu har orkat testa att avveckla Ms sovstund på dagen och har fått tillbaka våra vuxenkvällar – plus nu har ett barn som sover utan att vakna ca 12-13 timmar per natt och vaknar glad och utvilad. Mycket bra utveckling, för alla inblandade.
En annan bra grej med den här sommaren är alla fina mor- och farföräldrar som ägnar M så mycket tid och uppmärksamhet och genuint intresse att det inte är klokt. Han får fundera och bolla idéer, leka själv när det behövs, göra små rollspel med gosedjuren (eller bilarna, eller händerna) när det behövs och hitta på knasiga nya lekar när det behövs. Allt med minst ett par älskande ögon på sig, dygnet runt.
En dålig grej är bristen på kompisar i samma ålder. Han fick hänga med sin kusinbästis i helgen och var helt till sig i trasorna. Han saknar sin förskola, sina kompisar, sitt sammanhang. ”Jag längtar efter allt”, sa han över frukostmackan igår och berättade om pedagogerna, kompisarna och den vita ambulansen och lastbilen. Men det kommer ju en ny förskola, nya vänner och pedagoger, nya lastbilar, det är bara inte så lätt för en tvååring att se hur lång den där framtiden utan kommer bli.
Men allt som allt: en fin, varm, solig, ledig och vilsam junimånad. Trots intensiva sammandragningar, allmänt begränsad kropp och brist på rörlighet för den här tunga morsan. Och om ett par veckor blir det ännu bättre, när vi får bo i vårt nya hem. Detta är bara ett mellanrum, en fas, en utvecklingsperiod. ”Det går snart över” som det populära föräldramantrat lyder. Funkar lika bra på alla delar av livet.