att hälsa på

  
Jag, i morse, på tåget. Byxorna från Rodebjer kan vara sommarens bästa köp.

Det här att få hälsa på i någon annans liv några timmar, ställa vilka frågor som helst, bolla tankar, fundera kring livsval och hitta ord för att berätta en historia, det måste ju vara det bästa med mitt jobb. Jag blev aldrig utrikeskorre, krigsreporter som berättar om fruktansvärda tragedier och orättvisor, men jag får i alla fall skriva om människor. Om liv. Om sorger och kriser och alldeles vardagliga katastrofer som är lika viktiga för dem de drabbar. Och så får jag berätta om helt vanliga dagar, om hur en tar sig igenom livet tillsammans med samma kärlek år efter år, om de där tusentals byggstenarna som vi alla samlar på oss. 

Dagens arbetsplats var så himla vacker: