Villaägaren hösten 2018

Villa Ekenhov

När skogen med sina gulnade träd speglas i de enorma glasrutorna på Villa Ekenhov utanför Ljungskile ser huset ut att vara en del av den omgivande naturen. Träden, bergen, dalgången – och så det stora rummet mitt i, med det moderna gröna köket, matplats, inbjudande skinnsoffor och en sprakande brasa inbyggd i väggen.


Av: Helena Skoog  Publicerad: I Villaägarens höstnummer 2018


– Kom här, Ito! ropar Emma Richardsdotter Tollig och en av pudlarna möter henne på altanen som är en stor platta av betong, som en naturlig fortsättning på betonggolvet innanför glasdörrarna. Nedanför står Lukas Tollig med dottern Vega i famnen, redo att gå in och påbörja lunchen.

– Vi har hundar, barn och en livsstil som är snabb. Jag tar inte alltid av mig skorna när jag går in, huset måste tåla ett par leriga kängor utan att materialen förstörs. Det är brukskonst jag håller på med, på ett sätt, eftersom alla delar i huset används.

Emma Richardsdotter Tollig är både arkitekten som ritat huset och, tillsammans med maken Lukas, husägaren som bor och lever i det. Och när det byggdes kunde hela Sverige följa projektet, eftersom de var med i första säsongen av Husdrömmar på Svt.

– De kontaktade vårt arkitektkontor eftersom de tyckte att vi hade intressanta projekt och när jag visade det här och talade om att det var mitt eget hus som skulle byggas blev de väldigt intresserade. Det var jättekul att vara med!

När Emma och Lukas köpte tomten stod det tre byggnader här. ”Ruckel”, är ordet Emma själv använder, en gammal ladugård, ett hus där det regnade in genom taket och ett annat som var helt genomruttet.

– Vi fick parkera vid grannen för att komma fram, vägen var övervuxen och det var träd och ris inpå husknuten, berättar Emma. Men vi tyckte om platsen, att naturen och skogen var närvarande. Det var som en bortglömd plats nära samhället, där tiden hade stått stilla.

Hon såg snabbt att ett av husen skulle gå att rädda. Den liggande plankstommen var frisk under och det var inte påbyggt med svartmögel på vinden, även om det hade regnat in. Året var 2011, samma år som paret gifte sig, och Lukas bodde och arbetade som läkare i Norge. Den som sett Husdrömmar vet att Emma, både som arkitekt och den som var på plats, fick göra en stor del av arbetet med husbygget själv.

– Men mest var det för att jag kunde branschen, det var en ganska självklar rollfördelning och Lukas var väldigt delaktig.

Innan de påbörjade arbetet enades de om inspirationsbilder med mål för hur de ville leva och vad som var viktigt för dem, både praktiskt och visuellt. Köket stod tidigt i centrum, dels för att Lukas har ett stort mat- och vinintresse och dels för att det var viktigt för dem att kunna kombinera matlagning med sociala sammanhang.

– Vi gillar att ha vänner hemma och ville kunna sitta tio personer runt det vanliga matbordet, säger Emma. Då hade vi inga barn, men i framtiden ville vi kunna välkomna våra barns vänner också. Det ska vara enkelt att komma hem till oss och vi vill alltid ha en öppen dörr.

Huset ligger i en dalgång som inte släpper ner så mycket ljus vintertid och de visuella målen handlade mycket om naturen runt omkring.

– Att få in ljus var viktigt och vi behövde jobba med det på ett annat sätt här för att få en trevlig livsmiljö. Det var också viktigt att göra skogen och naturen närvarande i huset. Rymd och öppenhet hade vi både som visuella och sociala mål – men också att ha möjligheten att kunna gå undan till en mer privat del.

Lukas och Emmas sovrum ligger på andra våningen, innanför den långa balkongen som löper genom det stora rummet, mot bergssidan. Där finns också det svarta badrummet en suite och en rymlig walk-in-closet. Det gamla huset, på andra sidan av entrén, rymmer gästrum och badrum, och här kan de framtida tonårsbarnen och deras vänner få avskildhet om några år. Här är inredningen anpassad till husets ålder, med mönstrade tapeter, badkar med fötter, virkade dukar och romantiska detaljer. Emmas arkitektstil, att låta nytt och modernt möta svensk tradition, får verkligen utlopp i Villa Ekenhov.

– Jag är nutidens arkitekt, konstaterar hon. Jag är i min tid och hänger med i omvärldsbevakningen när det gäller stil och riktningar och miljö. Men det är också typiskt för mig, och för kontoret, att vi är intresserade av allt från de stora penseldragen till den lilla detaljen. Att hålla ihop materialpaletten till en enkel och schysst helhet. Det är lite som att vara kock, det hjälper inte att bara ha bra ingredienser om man inte vet hur man ska kombinera dem.

Hur är det då att som arkitekt leva i det hon en gång ritade?

– Jag trodde att jag skulle gå runt och tänka ”jag skulle ha gjort fem centimeter mer här och tre här”, men jag är inte sån som person. De beslut jag tog då togs av en anledning. Och vi trivs jättebra! Vi lever ett härligt familjeliv här. Vi är ute i skogen mycket och har ofta flera familjer hemma samtidigt, lagar mat och barnen kan leka och dansa. Det är ett väldigt lekbart hus.

Här bor: Emma Richardsdotter Tollig, 37 år, Lukas Tollig, 37 år, Vega, 3 år. Emma är arkitekt och Lukas är läkare.



Lämna gärna en kommentar!