Elle Decoration nr 1 2019

I Japan är inredningens minimalism mer än bara estetik och stil – det är ett grundläggande förhållningssätt till livet. Kanske kan den japanska inredningstrenden göra 2019 till året då vi rensar undan våra saker, lyfter fram det vackra och enkla – och samtidigt lär oss ta vara på ögonblicken? Vi blickar österut för ny inspiration.


Av: Helena Skoog  Publicerad: I ELLE Decoration nr 1 2019


Låga sittmöbler, enkla linjer och vackra rena träslag. Vi känner den japanska inredningsstilen som minimalistisk, stilren – och ganska lik vår klassiskt skandinaviska look, med ljusa naturnära färger, rena ytor utan alltför mycket som stör lugnet och kvalitet som ledord genom allt. Och kombinationen av de båda inriktningarna, stilen som kallas Japandi (japanese plus scandi, i en engelsk ordlek som passar fint som hashtag), är en av de viktigaste trenderna i inredningsvärlden just nu.

Elisabet Yanagisawa är doktorand på HDK i Göteborg och forskar bland annat om den japanska estetiken och dess koppling till kultur och samhälle. Hon förklarar att det västvärlden ser som minimalistiskt, med design och uttryck som är enklare än de vi är vana vid, handlar i Japan om något annat, mer grundläggande.

– I Japan är estetiken en del av metafysiken och det estetiska är kopplat till det etiska. Vi ser det visuellt, men känner ofta inte till begreppen bakom …

De begrepp det handlar om är ofta, men inte alltid, kopplade till religion. Elisabet Yanagisawa berättar att många tror att den minimalistiska inriktningen härrör från zenbuddhismen, men själv har hon tittat mer på ursprungsreligionen shinto, en japansk livsfilosofi med fokus på olika riter och stor vördnad för naturen och dess kraft.

– Shinto har till exempel många reningsritualer och de här ritualerna manifesteras även i hemmet. Där handlar det om att frilägga ytor för att något subtilt detaljerat ska framträda. Då måste man rensa bort allt annat.

Hon säger att den japanska kulturen egentligen har ett väldigt stort intresse och vördnad för saker. Men istället för att ha alla framme hela tiden och visa upp dem allihop samtidigt, ställer man dem bakom dörrar i ett skåp och tar bara fram några i taget.

– Jag känner inte till någon annan kultur som har ett sådant intresse för tingen och rummet på det sättet. Men för att se tingen måste man städa undan.

Ibland skapas ett slags scen för vackra ting, där ljuset kan falla in på enstaka föremål så att skuggans skiftningar och de viktiga detaljerna verkligen syns. Många japanska hem har en speciell nisch inbyggd i väggen, Tokonoma, som är som en liten hylla för fina saker.

– Den fungerar som ett sekulärt altare. Där kan man ställa sin vas med ikebana eller hänga en rulle med kalligrafi eller ställa konstföremål. Sedan byter man saker efter årstiderna eller om det är en speciell dag.

Ikebana, det minimalistiska sättet att arrangera blommor, är en annan viktig del av den japanska inredningen som går hand i hand med Japandi-trenden. Det kan vara några enkla blommor i en speciell hålvas eller andra vackra, skira och enkla arrangemang. Väldigt Instagram-vänligt. Och igen handlar det om att plocka bort för att lyfta fram, en viktig princip i den japanska estetiken. Sinneskunskap är ett ord som Elisabeth Yanagisawa återkommer till och det är grundläggande i den japanska kulturen att stanna upp och verkligen uppleva, känna efter på riktigt och samtidigt lyssna till sig själv.

Japanska influenser syns på många olika håll i inredningsvärlden just nu. Åhléns kallade sin senaste höstkollektion Japonism, Svenskt Tenn bjöd på japanska influenser i sin tesalong i höstas och i butikerna finns bambumöbler, handgjord keramik, asymmetri och enkla dagbäddar – överallt syns den japanska inspirationen. Boken Hejdå saker – konsten att bli lyckligare genom minimalism, av Fumio Sasaki, har samtidigt orsakat en rensningsepidemi över hela världen.

Nirvan Richter som grundade Norrgavel har påverkats mycket av Japan och den japanska kulturens förhållningssätt till estetik, rumslighet och bruksföremål.

– Jag tror kanske inte att Norrgavel hade funnits utan Japan, säger han.

Han utbildade sig till arkitekt på KTH på 1980-talet men när han var färdig fann han sig inte riktigt tillrätta i den yrkesroll han utbildat sig till.

– Dels var det bristen på ekologisk konsekvens, då för nästan 30 år sedan. Vi läste litegrann om att bygga ekologiskt, men då handlade det om enstaka alternativboenden i Kalifornien. Jag ville jobba mer konsekvent ekologiskt och kände att det var viktigt för mig. Samtidigt älskade jag att rita hus och bostäder, så det kändes konstigt att byta jobb. Jag började läsa mycket om rumsupplevelsen i svenska bostäder och bostadsplanens utveckling – och i det arbetet åkte jag till Japan, för att tvätta ögonen och få distans till det svenska.

I Japan mötte han en helt annan kultur, där estetiken var resultatet av ett tydligt värdesystem istället för en egen inriktning.

– Att sätta saker i sitt existentiella sammanhang är något vi gör konsekvent inom Norrgavel. Vi jobbar mycket med värdegrundsfrågor och jag känner att det hänger ihop. Och också att omge sig med färre saker, men unna sig bättre kvalitet.

Norrgavel grundades 1991 och Nirvan Richter säger att han vill erbjuda riktigt bra möbler – och samtidigt uppmuntra människor att konsumera mindre.

– Jag tror inte att vi är lyckligast när vi äter på en lyxig restaurang eller så, det är ofta enkla sammanhang med andra energier som är viktigare. I Japan var det också befriande både mentalt och livsmässigt, att det inte fanns så mycket saker. När jag bodde i olika japanska hem var utgångspunkten i rummen oftast att det var tomt, sedan plockade de fram saker när de behövdes. En madrass plockades fram när jag skulle sova, sedan var det inget sovrum längre. Om det var fest rullade de ut en hängande tavla, sedan rullades den in och lades undan. Det förhållningssättet är sympatiskt och jag har försökt få med mig det genom att inte göra så statiska möbler, utan luftiga som är enkla att flytta omkring.

Matkultur, filmer, design, yoga och meditation – den svenska kulturen har tagit till sig många asiatiska traditioner de senaste åren och fler adderas hela tiden.

– För 20 år sedan tyckte många att det var flummigt med yoga, men nu ligger det en yogastudio på vartenda hörn. Ingen reagerar på meditation på morgonen längre. Meditation är inget man gör, det är ett förhållningssätt till livet. Mitt liv har förändrats sedan jag började med meditation och det som sker nu, tror jag kommer påverka hela vår kultur och vår konsumtionshets, säger Nirvan Richter och understryker att det är viktigt att se den japanska estetiken som ett resultat av ett sätt att förhålla sig till livet. Att bara försöka importera stilen fungerar inte.

– Nu tror jag att vi är mogna att titta på hur japanerna förhåller sig till estetiken och ta det ett steg längre, med ett nytt förhållningssätt till livet och nya infallsvinklar.

 

JAPANSK STIL

Asymmetri – ”När man placerar något asymmetriskt i ett rum eller en ram, så har man inte tämjt innehållet utan betraktaren får ta in det i sitt sinne och uppleva det på sitt eget sätt. Därför kan det vara lite skissartat och halvfärdigt, i kalligrafin kan man följa handens linje och handen är en förlängning av själen”, förklarar Elisabet Yanagisawa.

Färgers namn – I Japan finns det specifika namn för tusentals färger. När vi kallar en färg vid ett nummer kan den i Japan heta körsbärsblomsrosa eller blåregnsblå.

Ikebana – Den japanska blomkonsten, ett minimalistiskt sätt att arrangera blommor. Googla för massor av blominspiration!

Shinto – En filosofisk religion som en stor del av Japans befolkning praktiserar, ofta i kombination med buddhism. Den har ingen gud utan kretsar kring olika riter och naturandar, vördnad för naturen är viktig.

Tokonoma – En sorts nisch som många japanska hem har inbyggd i väggen, som fungerar som scen eller hylla för utvalda saker, där de visas upp som på ett altare.



Lämna gärna en kommentar!